Utbildning

ERASOR – The Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism.

KOMMANDE UTBILDNING:

Datum:23-25 oktober
Tid: Dag 1: 10.00-15.00 Dag 2: 9.00-17.00 Dag 3: 9.00-15.00
Plats: Kristianstad
Pris:16000kr ex. moms/deltagare
Frågor samt anmälan skickas till sanne@balanshvb.se alternativt anette@abirgersson.se

Dag 1 är en öppen för alla och man kan delta för en kostnad av 995kr ex. moms.

 

ERASOR är en checklista för bedömning av återfallsrisk i sexuella övergrepp för ungdomar mellan 12 och 18 år och är framtagen av Worling och Curwen på Sexual Abuse – Family and Education Treatment Program (SAFE-T) i Ontario Canada. (Svensk översättning; Långström/Blomkvist 2004.)

Ungdomar som förgriper sig sexuellt väcker starka känslor, vilket har resulterat i att myter och vanföreställningar om verksam behandling florerat genom åren. På senare år har bättre forsknings- och erfarenhetsbaserade metoder att arbeta med dessa unga personer utvecklats. För att metoderna ska kunna tillämpas på bästa sätt krävs väl underbyggda beslut grundande på strukturerade bedömningar av risk, behov och aktuella behandlingsframgångar.

Generellt sett är en bedömning av risk för återfall i sexuella övergrepp/sexualiserat beteende en förutsägelse om framtida beteenden. Oftast görs bedömningen med ofullständiga kunskaper om den unges tankar, beteenden och fantasier. Därför kan risk endast förutses med osäkerhet. Det är ändå viktigt att i vissa sammanhang försöka skatta risker, bland annat i fall där människor kan utsättas för fara om inte nödvändiga åtgärder sätts in för att reducera riskerna.

Det finns för närvarande inte empiriskt stöd för någon specifik algoritm för att kombinera riskfaktorer i syfte att bedöma risk för återfall. Den slutliga bedömningen beror mer på kombinationen av riskfaktorer än på antalet. Det är viktigt att vara medveten om att denna typ av bedömning inte nödvändigtvis behöver vara sanningen. Det är en strukturerad bedömning utifrån det kunskapsläge som finns idag kring ungdomar som begår sexuella övergrepp. Riskbedömningen är en färskvara eftersom ungdomar naturligt är i en ständig förändrings- och utvecklingsprocess. Uppföljande bedömningar bör göras då nya uppgifter eller faktorer som kan påverka bedömningsunderlaget framkommer.

Innehåll

Dag 1

  • Sexuell utveckling
  • Barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem
  • Handläggning, riskbedömning & behandling
  • Trauma, symptom, utredning & behandling
  • Skydd
  • Familjebehandling samt hur arbetar man med återförening vid syskonövergrepp

Dag 2

  • Forskning och internationella guidelines
  • Forskning gällande olika populationer, riskfaktorer, skyddsfaktorer, återfallsrisk samt behandling
  • Nya generationens riskbedömnings instrument – uppdateringar och förändringar på gång.
  • Sexuell anamnes
  • Att tala om sex och sexuella övergrepp
  • ERASOR- genomgång av riskfaktorer

Dag 3

  • Forts. ERASOR – genomgång av riskfaktorer
  • Att kommunicera risk

Dag 4

  • Återträff och genomgång av deltagarnas genomförda riskbedömningar

 

Övergreppsspecifik samtalsbehandling

Med Övergreppsspecifik samtalsbehandling avses behandling av unga som begått sexuella övergrepp. En behandling som särskilt tar itu med frågor som hänför sig till risken för återfall i sexuella övergrepp som exempelvis att känsloreglera sin sexuella upphetsning, avvikande sexuell upphetsning, attityder som stödjer sexuella övergrepp, kunskap om påverkan på offret mm. Utöver samtalsbehandling kan andra insatser vara nödvändiga för att hantera risker för återfall i sexuella övergrepp, såsom rekommendationer om boende, övervakning, begränsning av tillgång till pornografi, val av tidpunkt för familjeåterförening, färdighetsträning etc. En övergreppsspecifik samtalsbehandling inleds efter att en ungdom bedömts vara i måttlig eller hög risk för återfall i sexuellt våld enligt ERASOR.

Övergreppsspecifik samtalsbehandling bygger på KBT – kognitiv beteende terapi och DBT – dialektisk beteende terapi. Utbildningen innebär att man får förståelse för vilka komponenter som är viktiga i samtalsbehandling och vilka interventioner som kan vara hjälpsamma. Strategier ur dessa metoder används och lärs ut genom hela processen.

Utbildningen sker under tre dagar. I utbildningen ingår en arbetsbok. Den har sitt ursprung i ett material från Holland och har sedan år 2000 utvecklats genom erfarenheter från flera års kliniskt arbete och genom uppdatering av aktuell forskning. Arbetsboken ska ses som en ram för arbetet.

Efter genomgången utbildning kan man under handledning bedriva Övergreppsspecifik samtalsbehandling.

Innehåll

Dag 1 – 3

Inledande om teoretisk förankring och förhållningssätt. Sedan genomgång av komponenterna:

  • Sexualitet, sexuella fantasier, sexuell identitet
  • Tankar och tankefel
  • Känslor och hur man hanterar dem
  • Relationer och relationsfärdigheter
  • Stopp-plan och Körplan
  • Hur avgör man när någon är klar

 

Sköldis

Sköldis är en behandlingsmanual för barn med sexuella beteendeproblem och deras föräldrar. Manualen bygger på att man träffar barn och föräldrar vid 12 tillfällen för behandling. Manualen är framtagen i USA och är evidensbaserad. Den bygger på KBT – kognitiv beteendeterapi. Flertalet tekniker används i manualen för att lära ut och förstärka inlärningssituationen för barnen.

Under två dagar utbildas man i manualen och behandlingen av barn och föräldrar. Efter genomgången utbildning kan man under handledning bedriva Sköldis-behandling. 

I behandlingen med barnen arbetar man med:

  • Att förstå olämpliga sexuella beteenden
  • Att lära sig kroppsregler
  • Förbättra impulskontroll
  • Utbildning i sex och samlevnad 
  • Återfallsprevention 

Med föräldrarna går man igenom:

  • Skydd
  • Att förstå sexuella beteendeproblem
  • Vad är normalt/onormalt
  • Åldersadekvata beteenden 
  • Hur hanterar vi problem när de uppstår mm.

Dag 1 – 2

Inledande om teoretisk förankring och förhållningssätt. Därefter genomgång av komponenterna enligt ovan.

 

Färdighetsträning  24/7

KOMMANDE UTBILDNING:

Datum:16-18 september samt 7-9 oktober
Plats: Kristianstad
Pris:15000kr ex. moms/deltagare
Frågor samt anmälan skickas till sanne@balanshvb.se

Uppdragsutbildning är även möjlig vid flera deltagare från samma arbetsplats.

 

Ungas tid är dyrbar och de bör inte vara under behandling längre tid än nödvändigt. Av den anledningen skall varenda möjlig stund på exempelvis behandlingshem användas för att stötta den unge till ett hälsosamt liv. Arbetet i vardagen under dygnets alla timmar är oftast grunden för förändring. För att arbeta effektivt måste personalen vara utbildad och fokuserad. Det innebär att man ska kunna uppmärksamma sina egna känslor och reglera dessa. Personal kan inte lära ut något som man själv inte behärskar. Man ska vara en god modell.Utbildningen pågår under sex dagar, 2 x 3 dagar och är lämplig för personal på exempelvis behandlingshem eller familjehem. Den bygger teoretiskt på Dialektiskt beteendeterapi (DBT), Lågaffektivt förhållningssätt och Traumamedveten omsorg (TMO). Utbildningen omfattar ca 25% teori och 75% färdighetsträning. Teorins uppgift är att öka förståelsen och motivationen för de olika övningarna.  Utbildningen är upplagd så att den i stort sätt går att kopiera i arbetet med ungdomarna på respektive arbetsplats. Syftet med utbildningen är att man skall få en ökad kunskap om sig själv och ungdomarna man arbetar med? Man erhåller verktyg för att uppmärksamma sina egna känslor samt reglera dessa. Allt för att kunna bemöta ungdomarna känsloreglerat vilket är förutsättningen för ungdomarnas förändringsarbete. Man erhåller verktyg och övningar för att stärka ungdomarnas färdigheter. Hur skapar man en vardagsmiljö som möjliggör förändring. Man får förslag på strukturer i vardagen samt övningsuppgifter att använda på arbetsplatserna. Deltagarna ska vid utbildningens slut ha en god bild av Färdighetsträning 24/7 i teori och praktik. Varje arbetsplats ska ha material och en plan för implementering av färdighetsträning.

Innehåll

Under utbildningsdagarna kommer man att lära sig, samt öva olika strategier för att få en ökad förståelse för sina egna samt andra människors agerande. Man tränar på övningar vilka kan implementeras på arbetsplatsen och erhåller material för att ta med sig hem.

Teori och användning

  • Grunderna i DBT
  • Biosocial teori 
  • Förhållningssätt och bemötande, s.k. dialektisk samtalsstil
  • Primära känslor och deras funktion
  • DBT  kopplat till unga med sexuella beteendeproblem och trauma
  • Lågaffektivt förhållningssätt
  • Traumamedveten omsorg

 

Vi tränar

  • Medveten närvaro – Vi använder övningar i medveten närvaro för att öka närvaron inuet och bli mer uppmärksamma på tankar känslor och beteenden.
  • Validering – Vi använder validering för att bekräfta det som är giltigt både hos andra och hos oss själva.
  • Reglera känslor – Vi går igenom känslors funktion och regleringsfärdigheter – för att öka förståelsen för egna och andras känslor ”Ni styr känslan, den styr inte er”.
  • Hantera relationer – Vi lär ut relationsfärdigheter som validering, jag-budskap och problemlösning för att förbättra kommunikation och samspel med andra.
  • Acceptans – Med acceptans menas att man väljer att se, ha och stå ut med både den inre och den yttre verkligheten utan att fly, undvika, förvränga eller döma den.
  • Kedjor – Vi lär oss analysera och kartlägga beteende utifrån en händelse för att se konsekvenser och olika faktorer som spelar in.

 

Hur arbetar vi med DBT, Lågaffektivt och med Traumamedveten omsorg på vår arbetsplats? Både i personalgruppen och med ungdomarna? Övningar och material.

  • Egen motivation
  • DBT-tavlan
  • Känsloregleringsfärdigheterna motivationsspel
  • Relationsfärdigheterna motivationsspel
  • Dagens känsla.
  • Modellinlärning DBT-tavlan
  • Frivilliga känsloregleringsblanketten
  • ”Gissa känslan”, ”Gissa färdighet”, ”Färdighetsdetektiven”
  • Mindfulnesslådan
  • Validering
  • Bemöta sekundära känslor
  • Förbereda inför svår situation
  • Lämna över positiv kontroll
  • Behåll aktivt ansvar
  • Liverollspel
  • Presentera logiska konsekvenser
  • Implementering på den egna arbetsplatsen
  • En plan för implementering
  • Hinder för en implementering
  • Vidmakthållande